SB var min första svärmors initialer som ogift. Hon ogillade skarpt alla sorters handarbeten och hushållsgöromål men var förstås så illa tvungen att sy för hand i skolslöjden. Hon sydde ett förkläde som nog aldrig har använts.
Många år senare fick jag förklädet som gåva.
Idag 15/2 skulle hon ha fyllt 95 år. Hon gick bort för snart fyra år sedan.
Jag saknar henne, hennes humor, den rappa tungan, omtänksamheten och klokheten, våra samtal om konst och litteratur, om vårt gemensamma yrke, om livet.
Öbons fotoblogg 
Vilken fin tolkning!
Tack så mycket.
De var så duktiga att brodera förr, nu värdesätter man deras hantverk på ett annat sätt och minns dem med kärlek!
Visst gör man. 🙂
Fint monogram i sin enkelhet, fint minne till dig!
Tack. Ja, jag vårdar detta förkläde ömt. Det enda handarbete som SB någonsin gjorde klart.